Klipp inga vingar! Låt varje individ växa utifrån sina förutsättningar.Kreativitet och kunskap är nära besläktat med att förnimma med sina sinnen. För att få tillgång till dessa förnimmelser och denna källa till kreativitet behövs lugn och ro. För att få detta behövs balans och struktur.
Detta blir så tydlig när jag arbetar som lärare. Vi är inga maskiner. Vi behöver tillgång till våra sinnen och våra känslor för att vara just människor. Får vi inte det bryts vi sönder och våra vingar klipps av. Låt oss inte klippa av några vingar varken från oss själva eller någon annan.
Klipp inga vingar
När jag undervisar möter jag emellanåt ungdomar som bär med sig svåra livserfarenheter i bagaget. Några lever fortfarande med svåra hemförhållanden. Det gör ont i mitt hjärta när jag ser kollegor skrika, styra och ställa. De tror att det är disciplin med järnhand som ska få elever att växa. Så ofta jag ser att den önskan om lydnad som utövas på detta sätt får motsatt resultat. Nej, det är på anknytningen det kommer att. Läraren, den vuxne behöver vara känslomässigt närvarande, vara äkta och skapa verkliga relationer. Lärarens uppgift är att lyfta eleven, inte klippa av hens vingar,
Elever och barn är inga robotar, de är levande människor. Inom allt fler sektorer i samhället glömmer vi bort det. När människor styrs in i mätbara mallar sker en avhumanisering som äter sig in i samhället. I dessa räkneflöden förvandlas individer till verktyg för att uppnå vissa mål. Det som sker i mellanrummen, det vill säga civiliserat beteende, vår gemensamma värdegrund, skalas bort. Det kritiska tänkandet finns det inget utrymme för. Ställer du inte upp puttas du ut ur systemet. Det är så elitism och likriktning breder ut sig. Det finns ingen plats för den som är annorlunda, oavsett på vilket sätt.
Alltför mycket styrning dödar kreativiteten. En bra lärare behöver tid för sin egen utveckling på sina egna villkor, men också i samspel med andra. Läs gärna Reflekterande undervisning i praktiken.