Att finna och lyssna till sin egen röst är en resa som kan ta mycket lång tid. Kanske har andra människors röster fått ta för stor plats i ens liv? Ibland kan det också vara så att man tänker att min röst, den lyssnar väl ingen på?
Vi lever i en demokrati där vi alla som uppnått myndig ålder har en röst. Varje enskild röst ska räknas, i varje fall är det så när det är val.
Ändå vet vi att många röster tystas. Sätten att tysta röster kan variera och ju mer kunskap vi får desto mer raffinerade metoder används också i ett demokratiskt land som vårt.
I projektet ”Heal my Voice Sweden – Värdefulla röster” delar 21 kvinnor med sig och berätta om sin sanna historia. De berättar om sådant de tidigare inte berättat om för varandra, med varandra.Marie Ek Lipanovska är grundaren av Heal My Voice Sweden.
En av författarna till antologin är Rinella Grahn som också skrivit gästinlägg för Punctum saliens.
Och jag undrar om det fortfarande är så också i Sverige att fler kvinnor än män tystas i offentligheten? Vilken är dina erfarenheter? Om det är så, vad tror du att det beror på?
