Vilka är de mänskliga beteenden som driver världen i elände? Den frågan inleder första kapitlet i Roy Anderssons bok Vår tids rädsla för allvar. Precis som i sin filmkonst vågar författaren gå på djupet på sitt alldeles säregna sätt och ger mig ord på den smärta jag ofta bär på. I inledningen skriver Roy Andersson:
” Jag vill öppna ett samtal om moral och allvar – bland annat.” Det lyckas han med. Vi får en inblick i vad som driver Roy Andersson i hans konstnärskap liksom hans tankar kring den estetik och berättarstil som han menar genomgående präglar TV- och filmindustrin. Han menar att här finns få tecken på ”tankens klarhet”.
Nu har ju TV- och filmindustrin förändrats en hel del sedan Roy Andersson skrev boken. Frågan är om det är till det sämre eller bättre i dessa You-tubetiders tidevarv.
Roy Andersson kommer in på viktiga frågor som: Vad är konst? Finns den? Vad gör den för nytta? Har vi råd med den? Ja, har vi råd med den är frågan man kan ställa sig i en värld där ”marknaden” ska styra vad som produceras och förmedlas vidare. I slutet av boken får vi också ta del av valda delar av utställningen Sverige och förintelsen. Denna utställning öppnades den 9 november 2006 genom Forum för levande historia.
Jag har läst den kompletterade och reviderade nyutgåva som gavs ut 2009. Boken har tidigare getts ut i två omgångar 1995 och 1997.
Roy Andersson är född 1943, filmare, utbildad vid Svenska Filminstitutets filmskola i Stockholm i slutet av 1960-talet. Hans filmproduktion omfattar såväl långfilmer som prisbelönta reklamfilmer. Hans långfilmer präglas av en för Roy Andersson karakteristisk berättarstil. Följa Roy Anderssons konstnärsskap kan du göra via Facebooksidan, Roy Andersson – Studio 24.
Rekommenderar även en intervju med Roy Andersson om boken, publicerad i Svenska Dagbladet under rubriken Tidsskildrare utan nåd.